Reflektion från min auskultation
Hej!
Under min auskultation befann jag mig på en skola belägen i en större ort, med elever alltifrån förskoleklass till årskurs sex. Under dessa tre dag fick jag äran att följa en årskurs 4. Observationerna ägde rum inomhus (i klassrummen) och utomhus (på rasterna). Dessa tre dagar som jag har observerat eleverna har varit väldigt informationsrika och intressanta.
Ur Säljös bok Lärande, skola, bildning framgick vissa perspektiv jag läst om väldigt tydligt under undervisningens gång, bland annat det behavioristiska perspektivet. Ett exempel jag kommer att tänka på att klappmetoden och ”belöningsmetoden” som läraren använde sig av vid skoldagens slut. Eleverna satt alltså aktivt, högljutt och lite hur som helst och arbetade med sina recensioner av en valfribok som de själva hade fått välja ut och läst klart. När dagen nådde sitt slut ropade läraren högt att det var dags för alla att plocka undan och att det bord (på fyra elever) som snabbast och snyggast tar undan efter sig kommer att få lämna klassrummet först. Snabbt och kvickt reste eleverna på sig och plockade undan efter sig. Några minuter senare klappade läraren händerna fem gånger i takt i det högljudda klassrummet och eleverna återskapade klappljudet varpå tystnad i klassrummet rådde. Få sekunder senare börjar ett av borden, med fyra elever, att samtala viskandes mellan varandra trots att det var tystnad som gällde. De blev tillsagda av läraren och strax därefter började läraren att tacka ett bord i taget för dagen. Sist ut var eleverna som viskade.
Denna händelse för mig till tankarna om Skinners inlärningsteori kring den operanta betingningen med positiva och negativa förstärkningar. Genom att eleverna anpassar sitt beteende till lärarens klappning när det är dags för städning, upprätthålla ordning och avsluta för dagen kan detta ses som den önskvärda belöningen att få gå hem först. Då eleverna ser det som en belöning att lämna klassrummet först så kommer dessa elever enligt Skinners teori att fortsätta att upprätthålla det beteendet för att nå den positiva förstärkning som tillkommer. Eleverna som istället valde att bryta ordningen i klassen genom att viska mellan varandra när det var tystnad som gällde fick som ersättning för beteendet lämna klassrummet sist av alla eleverna. Enligt Skinner innebär detta att upplevelsen av den negativa förstärkningen kring ett beteende som inte resulterade i något gott för eleverna i detta fallet leder till att chanserna minskar för att ett uppföljande av samma beteende inträffar igen.
Under min auskultation befann jag mig på en skola belägen i en större ort, med elever alltifrån förskoleklass till årskurs sex. Under dessa tre dag fick jag äran att följa en årskurs 4. Observationerna ägde rum inomhus (i klassrummen) och utomhus (på rasterna). Dessa tre dagar som jag har observerat eleverna har varit väldigt informationsrika och intressanta.
Ur Säljös bok Lärande, skola, bildning framgick vissa perspektiv jag läst om väldigt tydligt under undervisningens gång, bland annat det behavioristiska perspektivet. Ett exempel jag kommer att tänka på att klappmetoden och ”belöningsmetoden” som läraren använde sig av vid skoldagens slut. Eleverna satt alltså aktivt, högljutt och lite hur som helst och arbetade med sina recensioner av en valfribok som de själva hade fått välja ut och läst klart. När dagen nådde sitt slut ropade läraren högt att det var dags för alla att plocka undan och att det bord (på fyra elever) som snabbast och snyggast tar undan efter sig kommer att få lämna klassrummet först. Snabbt och kvickt reste eleverna på sig och plockade undan efter sig. Några minuter senare klappade läraren händerna fem gånger i takt i det högljudda klassrummet och eleverna återskapade klappljudet varpå tystnad i klassrummet rådde. Få sekunder senare börjar ett av borden, med fyra elever, att samtala viskandes mellan varandra trots att det var tystnad som gällde. De blev tillsagda av läraren och strax därefter började läraren att tacka ett bord i taget för dagen. Sist ut var eleverna som viskade.
Denna händelse för mig till tankarna om Skinners inlärningsteori kring den operanta betingningen med positiva och negativa förstärkningar. Genom att eleverna anpassar sitt beteende till lärarens klappning när det är dags för städning, upprätthålla ordning och avsluta för dagen kan detta ses som den önskvärda belöningen att få gå hem först. Då eleverna ser det som en belöning att lämna klassrummet först så kommer dessa elever enligt Skinners teori att fortsätta att upprätthålla det beteendet för att nå den positiva förstärkning som tillkommer. Eleverna som istället valde att bryta ordningen i klassen genom att viska mellan varandra när det var tystnad som gällde fick som ersättning för beteendet lämna klassrummet sist av alla eleverna. Enligt Skinner innebär detta att upplevelsen av den negativa förstärkningen kring ett beteende som inte resulterade i något gott för eleverna i detta fallet leder till att chanserna minskar för att ett uppföljande av samma beteende inträffar igen.
SvaraRaderaFint inlägg och intressant det du fick bevittna! Att uppmuntra på detta sätt till önskat beteende känns för mig lite så som det ofta fungerar på en arbetsplats. Gör dina uppgifter snabbt och effektivt och håll ordning omkring dig så belönas detta genom att du får ha ditt jobb kvar, att du blir en omtyckt medarbetare och även på sikt till höjd lön.
Undrar även lite över om denna metod fungerar lika klockrent på barn som upplevs som stökiga. Rättar de sig eller kan det skapa ett beteende av att "jag kan inte lyckas så jag beter mig illa så vet jag att jag får gå sist"? Alltså att det blir belönande att inte följa reglerna... Intressant att fundera över :)
Tack! Ja precis, instämmer! Ganska vanligt i dagens samhälle. Ja det var en väldigt intressant reflektion.
Radera